Tjena!

Min morgon började hemskt, rödsprängda ögon, natten somnades in med tårar, jag bråkade hemskt mycket med en person jag tycker väldigt mycket om, och sån person som jag är säger jag först innan jag tänker och varför jag gör så vet jag inte, kan säga att det blivit bättre med det, men varför ska jag förstöra saker och ting? Ialla fall dagen fortsatte på jobbet och jag försökte inte tänka på det här bråket som hände kvällen innan, men magen kändes som en stor klump, jag ville till en början inte äta för jag kände mig så oehört dum och arg och ledsen och när dagen började bli positiv och det var dags och cykla hem då händer väll mitt straff, mitt i Väsby så hoppar min kedja, så stannar en man och hjälper mig och fixar det, jag hinner cykla i bara några få minuter och då är kedjan delad på mitten, den har alltså gått sönder så jag gick hem i det gråa fula vädret, skitig om händerna och så arg att jag ville skrika ut att jag hatar mitt liv, ville verkligen slänga cykeljävlen och bara skita i allting, men det var inte mycket att göra så ja jag gick från Väsby, hem.. Jag var så nära på att bryta ihop helt och hållet men det är väll mitt liv.. Osams med två personer jag bryr mig mest om och att veta att man just nu inte kan göra något åt det, det krävs två personer för att bråka men även två personer för att lösa det och just nu står jag själv.. Jag borde ju vara glad det är fredag men jag är bara så himla förbannad och ledsen.. Som tur får jag äntligen möjligheten till att träffa min underbara vän en person jag aldrig bråkat med och förmodligen den ända jag kan lita på, ja jag menar verkligen den ända! Så ska bli skönt att få en stund med honom, nu ska jag fortsätta vara förbannad i min ensamhet på bussen med dunkande musik i öronen, sen får jag väll försöka att inte vara förbannad men just nu är jag bara glad att vara ensam, hoppas dagen avslutas på ett bättre sätt än hur den startade. Hejdå.