Varför är det så svårt att förbli lycklig? Man kan vara lycklig i början med en person men på något sätt för mig slutar det aldrig lyckligt.. Utan olyckligt o så står jag ensam..
Jag är ledsen, jag vill känna mig oehört älskad, saknad och betydelsefull men när får jag göra det?
När man blir myndig förändras ens liv totalt.. Allt man trodde var "jobbigt" i högstadiet är rena bagatellen nu och vad kommer man tycka är jobbigt om 10 år om allt är så jobbigt just nu?
Nu ska jag gå och vara en dushbag för den här tjejen är trött på att vara snäll..
Hejdå.